lördag 23 februari 2013

Till fjällis med mellis

Nu åker jag till fjällen. Som tidigare nämnt har jag i ett svagt ögonblick låtit mig luras till att tacka ja till en plats i Stafettvasan. Så kan det gå.
För resan dit och sedan såklart i skidspåret har jag den här gången packat med mig ganska rejält. Alla dessa gånger då de andra tuggat kexchoklad medan jag fått suga på snö är nu förbi. I år har jag med mig Wasas supersnacks som smakar som en kombo av müsli och knäckebröd och knäck (gott faktiskt) och så har jag guldnougat som jag alldeles precis nytt fått reda på är okej (kan innehålla spår av alltså, för den som är känslig, men inte mer än så)!
Så nu får jag också vara med och småsnaska i snön. Hörs om ett tag!
// Myran

fredag 22 februari 2013

Kladdkaka

När man för en gångs skull lyckas med vegansk kladdkaka så har man ingen aning om hur det gick till... Men jag vet att jag utgick från det här receptet och busade till det lite. Jag hittade inte vaniljsockret så det skippade jag, men jag tog lite mer grädde än det skulle vara och så öste jag i några skedar sirap på pin kiv. Sen bröt jag ner lite choklad också.
Men attans vad mättande det blev... Orkade en bit (se bilden) och sen var jag propp.
// Myran

Arbetsmyran

Ikväll har jag bara käkat toast. Jag är lat.
// Myran

Ps. Min grillade grönsaksanrättning igår blev bra! Men receptet i boken gav inget förslag på sås, så jag slängde ihop en klassiker med havregrädde (mitt såsrecept: havregrädde, soja - värm upp i liten kastrull). Får kanske hitta på nåt skojigare till nästa grillkväll.
Marinaden var hur som helst riktigt god! Ingefära är smaskens. Ds.

onsdag 20 februari 2013

Eldprovet

Nu har jag skjutsat in mina grönsaker i ugnen. Jag har sköljt, skalat, skivat och skurit och till sist penetrerat varenda liten munsbit med våra böjbara stålspett. Det blev en sån jädra massa mat att jag till slut fick ställa undan resten av bitarna i kylen till en senare dag.
Som sagt, grönset är i ugnen. Jag är nervös. Blir detta verkligen bra? Kan man grilla i en ugn, mitt i vintern? Kommer det att smaka okej? Jag hoppas ju det.
Det är bara att återkomma med en rapport när maten är i magen.
// Myran

När vegetarianer handlar


...då blir det färgglatt, nyttigt och vackert!
(Tja, inte alltid förstås, men när det händer får man passa på att malla sig lite...)

Ikväll blir det "grillspett med ingefärssås" - ett recept från kokboken Vego Paradiso. Jag kan varmt rekommendera denna bok för alla som är nyfikna på grönt!
Den är ren, snygg och lättläst, recepten är varierade och kommer med små symboler över hur starka de är, hur de ligger i pris och tid som krävs för tillagning. Väldigt praktiskt för nybörjare, men såklart ljuvlig även för riktiga köksrävar. Vi hörs!
/ Myran

måndag 18 februari 2013

Le matematique

Ikväll blev det pizza.
Det har varit mycket på sistone, vilket bland annat hindrat mig från att blogga. Energin och tiden har också trutit. Men ikväll gjorde vi alltså pizza.
Ska man äta pizza till kvällsmat kan man göra det på olika avancerad nivå. Allra enklast är att ringa närmsta pizzeria. Mest avancerat är förstås att baka sin egen deg och förbereda med "pålägg" som kanske ska marineras, förstekas eller liknande.
Vi valde nåt mitt emellan: köpedeg och relativt enkelt pålägg. Sara Lee's pizzakit (brasklapp: vet ej vad ingredienslistan vill säga, den är lite crazy med etanol och mycket e-nummer som jag helt enkelt inte har koll på) är bekvämt när man inte orkar göra egen deg (läs: alltid).
Lätt som en plätt!
Eller, nä.
Ser ni att de två degarna är liksom... olika stora?
Paddan lämnade mig i sticket med degen. Jag som alltid undviker att ta ansvar över bakmomenten när de innehåller sådana saker som jäst (som kan dö), exakta måttangivelser, degar som ska formas på ett visst sätt för att se fina ut och så vidare.
Jag är helt enkelt inte bra på sånt. Jag är en hafs-människa. Det mesta jag gör gör jag bäst när jag får hafsa i stundens hetta. Recept använder jag så gott som aldrig. Pastan blir alltid, alltid! överkokt eftersom jag inte lärt mig använda äggklockan. Det mesta går på känn och glider på en höft.
Så när degar ska göras blir det Paddan som får ansvaret. Skillnaden på Paddans välmående, glänsande, jämna pajskal och mitt söndersmulade försök till detsamma är milsvid. Därför totalvägrar jag att ta den delen av arbetet när vi gör paj - jag vet att det bara ger mig andnöd.
Hur som. En färdig deg borde jag väl klara, tänkte jag. Man måste ge det en chans.
Som ni ser, gick det sådär. Jag blev rätt nöjd tillslut, efter tio minuters pusslande med små degslajsar. Men Paddan flabbade när han kom ut i köket och skulle fylla sin pizza.
Hade han tagit sitt ansvar så hade vi haft två stilfullt runda pizzacirklar i samma storlek, utan sprickor och hål från försök till att jämna ut och rätta till.
Men man skyller sig själv, som den där lilla hönan sa när hon hade malt sina korn och bakat sina kakor och alla de andra djuren ville smaka trots att de inte hjälpt till tidigare.
Oh well. Lång story kort: så här götte såg min pizza ut pre-ugn!
Fett med pålägg. Svamp, majs, sojafärs, tomater, oliver, tomatsås och krydda. Ungefär trehundra gånger roligare och godare än Vegetariana på random lysrörspizzeria. Trots att jag inte kan räkna ut hur man gör två pizzadegar lika stora. Sug på den ni!
// Myran

torsdag 14 februari 2013

Tutti frutti till kvällsmat

Idag har vi käkat fruktsallad. Hela kvällsdineringen var en enda stor fika, kan man säga. Vi bakade scones och drack mycket te till.
Medan Paddan fixade sconessmeten - han är en baddare på att baka - hackade jag lite frukt. Men inte de vanliga frukterna: banan, apelsin, äpple och päron. Jag inspirerades av min kompis Angelica som gjorde sin fruktsallad så här:
kärnor från granatäpple
delade physalis
hackad kiwi
Jädrans gott!
Granatäpple är en väldigt spännande frukt - det ser ut lite som att man håller på att stycka en alien när man plockar ur kärnorna. Men alla frukter och grönsaker är rätt fascinerande när man tittar närmre på hur de är uppbyggda.
Och physalis heter "ananaskirsebaer" på... danska? Norska? Ganska gulligt i vilket fall. Ananaskörsbär.
// Myran

Semlig passion

*slurp, smask*
Nog ser det ut lite som att de här två semlorna står och hånglar med varandra... Passar ju bra på Alla hjärtans dag, men de är faktiskt från igår. Vi klämde två semlor var, jag och Paddan, och till mina hade jag go greens visp (fy, den var det palmolja i! Inte bra - men annars var det inget fel på den, grädden).
Skulle tro att ett paket, 2 dl, räcker till cirka fyra semlor, om man inte överdriver gräddmängden. Köpebullarna var av märket hatting, ganska små till formen vilket jag uppskattar.
Paddan fick i uppgift att skära bullarna och det var redan försent när jag påpekade för honom att han skar upp dem som hamburgerbröd. Man vill ju ha en liten topp och en fet botten! Nåväl. Bröd som bröd. Smakmässigt är det ju ingen skillnad.
God alla hjärtans dag och god semmelperiod till er alla!
// Myran

onsdag 13 februari 2013

Ikväll: fylld paprika

Ikväll provade jag något jag aldrig gjort förut: fyllda paprikor.
Jag hade svårt att hitta ett bra recept så jag körde på frihand och det var både enkelt och blev gott!
Började med att hacka lök och steka den med vitlök. Jag fyllde på med sojafärs , gröna bönor (frysta), en dryg matsked tomatpuré och ganska mycket vatten för att få till det såsiga. På toppen hade jag lite b-jäst - en spännande produkt som jag kan berätta mer om nån gång - men jag vet inte om det hade behövts egentligen.
När paprikan stod i ugnen slog det mig att jag inte kokat nåt ris eller liknande till. Jag bredde mig en avokadomacka istället och det blev precis lika bra! Fylld paprika är faktiskt ganska så mättande.

Paddan säger: mumma!
Och så var det nästa projekt: semlor... Får berätta hur det blev imorgon!
God afton!
// Myran

Mot gymmet!

Sedan några månader tillbaka går jag någorlunda regelbundet på gym. Jag har tre orsaker till detta:

1. Att må bra, såklart. Att känna sig stark, pigg och inte minst duktig. Det är jätteviktigt för mig som inte har så bra självförtroende. Att träna är en väg in i att börja tro på sig själv, tänker jag.

2. Skidloppet. På något mystiskt sätt har jag lyckats lova att hänga med på stafettvasan i år. Min sträcka är cirka en mil och borde inte vara omöjlig att genomlida, men till saken hör att jag är en ordentlig amatör! Jag har faktiskt aldrig stått på ett par längdskidor! Det blir till att hårdträna de sista dagarna innan loppet, då vi som åker kommer att befinna oss i Sälens snöiga vidder.

3. Att gå upp i vikt. Det är ingen hemlighet att veganmat är ganska så fettsnål. Man behöver knappast svälta eller gå runt och vara ständigt hungrig, som vissa tror, men visst är det större sannolikhet att man blir smal om man utesluter kött, mjölk, ost och ägg. Det är förstås inte fel att vara smal men jag ligger och glider lite på gränsen till undervikt och framförallt känner jag mig själv ganska så benig ibland.
Träna för att gå upp i vikt kanske låter avigt, men det gäller förstås att bygga muskler snarare än bränna kalorier.
Det svåra är att få i sig proteiner och kalorier efter träningen. Pulver och drycker finns det i mängder, men nästan ingenting som inte baseras på komjölk. Knepigt! Jag käkar bananer och jordnötter, och nu har jag varit på hälsokosten och köpt dessa:
Fem för 99, på rea. Inte superbilligt kanske, men om det är bra grejer kan det vara värt det. Hur det blir med proteinpulver och sådant återstår att se. Om ni har några tips (även på annat som passar att äta efter gymmet) så får ni jättegärna höra av er!
Nu är det bara att knata iväg och lyfta skrotet... Ni vet väl att en myra kan lyfta tio gånger sin egen vikt!
// Myran


Dagen efter semmeldagen

Jo jo, det var ju semmeldagen igår. Men kardemummabullarna var slut när jag sprang till Willys vid sjutiden på kvällen (inte helt oväntat). Som vegan kan man ju äta de färdigbakta bullarna i påsar som säljs så här i semmeltider, om man inte orkar baka själv!
Men det får bli ikväll istället. Enligt Willys personal kommer det en ny leverans med semmelmaterial idag. Så jag hör av mig senare med uppdatering och bilder på våra halvfabrikerade vegansemlor!
// Myran

tisdag 12 februari 2013

Första inlägget!

Hej und herzlich willkommen allesammen!
Ikväll ville min sambo Paddan ha lite gammal hederlig husmanskost. Sån som en pappa gör ibland, med kålrot, morötter och köttbitar. Lagerblad, kryddpeppar och en sås som helt enkelt består av vatten, mjöl och buljong.
Tidigare hade Paddan fyndat en för oss helt ny produkt - Veef från Astrid och aporna - i disken på Ica Maxi Högskolan. Dessa spännande små bitar fick förstås ersätta köttet i den klassiska grytan!
Chi-chi har vi inte provat (jag glömde fota veef-påsen innan den for i soporna, så jag fick sno en bild på nätet) men det kanske blir nästa steg. Ica Maxi har vågat sig på att pröva en del sådana här balla vegoprodukter som annars bara finns i storstan.

Så här ser det ut när grytan är klar:
Jag langar recept om nån är nyfiken. Nu ska vi goffa blåbärspaj till efterrätt. Baj baj!
// Myran